Till senaste kommentaren

Hur ska hushållskostnader fördelas rättvist vid olika inkomster och äktenskapsförord?

Hej,

Jag behöver vägledning kring hur hushållskostnader kan fördelas på ett rimligt sätt i min situation.

Jag är gift och vi har två barn. Min man äger bostaden (bostadsrätt) själv och vi har ett äktenskapsförord som säger att allt han äger och köper under äktenskapet är hans enskilda egendom.

Jag arbetar heltid och tjänar ca 25 000 kr netto per månad, medan min man tjänar ca 50 000 kr netto.

Min man vill att jag ska bidra ekonomiskt till hushållet. Jag är okej med att bidra till löpande hushållskostnader (el, vatten, bredband, barnens försäkringar, förskola, fritidsaktiviteter, mat.. m.m.), men jag känner mig osäker på om det är rimligt att jag även ska betala för ränta eller amortering på bostadslån, eftersom bostaden är hans enskilda egendom.

Jag har räknat på att jag kan bidra med ca 30–33 % av de gemensamma hushållskostnaderna, vilket i nuläget motsvarar ungefär 3 500 kr per månad, samt stå för mat barnkostnader direkt. 

Min fråga är:
  1. Är det rimligt att fördela hushållskostnader procentuellt efter inkomst i en sådan situation?
  2. Bör obetalt arbete i hemmet (hushållsarbete och omsorg) vägas in när man bedömer vad som är en skälig ekonomisk fördelning?
  3. Är det rimligt att den som inte äger bostaden och inte får någon ägarandel betalar ränta eller amortering?
  4. Vad brukar anses som en balanserad och hållbar lösning i liknande fall?

Jag vill ha ett neutralt och sakligt perspektiv för att kunna fatta ett långsiktigt hållbart beslut.

Tack på förhand.












Kommentarer

  • Hej, tack för att du kontaktar oss med dina viktiga frågor och funderingar.

    För att ge detaljerade svar är det viktigt att ha en helhetssyn, något du har utifrån ditt perspektiv och som ni tillsammans som par har när det gäller hushållets privatekonomi.

    Jag vill gärna bidra med svar, reflektioner på dina fyra frågor.

    1. Är det rimligt att fördela hushållskostnader procentuellt efter inkomst i en sådan situation?
      Svar: Att fördela hushållets gemensamma kostnader proportionerligt utifrån inkomsterna kan vara rimligt. Utifrån din beskrivning verkar ni ha en delad ekonomi. Den som har högre inkomst kan betala mer av hushållets gemensamma utgifter samt avgiften för bostadsrätten.

    2. Bör obetalt arbete i hemmet (hushållsarbete och omsorg) vägas in när man bedömer vad som är en skälig ekonomisk fördelning?
      Svar: Absolut, hushållsarbete och omsorg är tidskrävande och innebär vanligtvis en omfattande planering, vilket också tar tid i anspråk. "Tid är pengar," säger ett gammalt ordspråk som är relevant här. Du ställer en mycket konkret fråga som är ständigt aktuell och viktig att reflektera över och diskutera inom privatekonomin.

    3. Är det rimligt att den som inte äger bostaden och inte får någon ägarandel betalar ränta eller amortering?
      Svar: Kortfattat skulle jag säga nej. Det är inte alltid givet att den som inte äger bostaden skall betala ränta och amortering, men däremot kan en proportionell betalning av månadsavgiften vara rimlig.

    4. Vad anses som en balanserad och hållbar lösning i liknande fall?
      Svar: Att utgå från era verkliga utgifter i hushållet verkar rimligt. Det finns inga färdiga svar eller lösningar på hur människor delar på utgifter i hushållet. Privatekonomisk planering bör innehålla kontinuerlig dialog mellan parterna. Vad skulle balans innebära för dig, där både siffror och en beskrivning av känsla inkluderas?

      Länkar till detta podavsnitt från Sveriges radio som tar upp frågan ur olika intressanta aspekter om du vill lyssna: Gemensam eller delad ekonomi – hur fördelar man pengarna i en parrelation? - Ekonomiakuten | Lyssna…

      Lycka till och välkommen tillbaks. 
    Anette Budget- och skuldrådgivare

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Personuppgifter (frivilliga)

Meddelande skickas till din e-post när du fått svar på din fråga

Ditt inlägg kan ses av alla. Ditt namn och e-post visas aldrig publikt.