Varför publicerar Riksbanken Swestr, en transaktionsbaserad referensränta?

Kommentarer

• I ljuset av den globala finanskris som bröt ut 2008 och den manipulation av referensräntan Libor som uppdagades 2012, skadades förtroendet för traditionella referensräntor. Det har gett upphov till ett omfattande internationellt arbete för att ta fram alternativa, transaktionsbaserade, referensräntor. Transaktionsbaserade referensräntor bygger på faktiska transaktioner, till skillnad från traditionella referensräntor som baserats på bankers bud eller bedömningar av räntan snarare än räntan på genomförda transaktioner.
  
  I många länder har centralbankerna tagit på sig ansvaret för att ta fram dessa transaktionsbaserade referensräntor. I december 2019 beslutade även Riksbanken att ta på sig ett sådant ansvar att börja publicera den trasaktionsbaserade referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Därtill kan det stärka trovärdigheten för Swestr att det är Riksbanken, i egenskap av centralbank, som står bakom den. Riksbankens beslut att börja beräkna och publicera en ny referensränta föregicks också av en remiss, med positivt gensvar från de som svarade på remissen.
  
  Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publicerades den 2 september 2021.
  

  Riksbanken
  27 Jan 2021 (Uppdaterad 2 sep 2021)

  Visa/dölj inställningar för inlägg/kommentar

  Anmäl inlägget